Nygift, förkyld och lite tid över för schack...

Snart har jag varit en gift man i en vecka. Den här sommaren har mycket tid gått till att planera bröllopet som ägde rum i lördags - som jag följt upp med en dunderförkylning.

Även den här säsongen kommer mitt klubbspel bli sporadiskt, i och med att jag repar med coverbandet en kväll i veckan och inte har tid eller lust att vara borta från familjen två kvällar i veckan varje vecka. Jag kommer inte att delta i den stundande långa turneringen med långpartier, däremot kommer jag försöka att vara med på "månadsblixten" en kväll i månaden, samt eventuellt någon av de kortare turneringarna före jul.

Det känns som om det faktum att schack-VM nu börjat i Mexico gett mig en liten "nytändning" av schackintresset som hållits lite på sparlåga under sommaren. För att ytterligare väcka liv i min gamla spel- och studieambition har jag bestämt mig för att - liksom jag gör med löpningen - föra träningsdagbok över mina dagliga schackaktiviteter. Det kommer jag att göra här på bloggen, med början idag.

Dagens Schack:
- Tittade igenom VM-parti från igår
- Löste taktikproblem på Chess Tactics Server eller CTS (chess.emrald.net)
- Spelade korrschack på schackonline.com eller SO
- Skrev foruminlägg på SO
- Följde VM-partier direkt online
- Såg dokumentären "Game over - Kasparov mot maskinen"

3 klassiker till schackbokssamlingen!

Idag kom beställningen jag gjorde nyligen - tre schackklassiker, varav två anses vara bland de bästa schackböcker som någonsin skrivits: Bronsteins Zürich 1953 och Tals Life and games of Mikhail Tal. Den tredje - för taktikträning lämpade - 1001 brilliant ways to checkmate har jag precis börjat lösa.

Jag vet att Tals bok egentligen riktar sig till lite mer avancerade spelare, men frågan är om det inte är den jag är mest sugen på att börja läsa. Jag planerar att läsa båda dessa "schacklitterära mästerverk" på en årlig basis, förhoppningsvis med allt större förståelse och behållning. Samtidigt som jag läser böckerna kommer jag att följa partikommentarerna i böcker som World's greatest chess games (Nunn) och Winning chess tactics (Seirawan, har ett avsnitt med några av Tals partier).

Chessmaster 10th edition

Så har man då fyllt 30, tro det eller ej. I födelsedagspresent fick jag bl a en ny dator, så nu kan jag äntligen börja använda "Chessmaster 10th edition" igen (har inte fungerat på den gamla). Ett kanonprogram, med en mycket instruktiv "academy" av Josh Waitzkin, som jag verkligen ska fördjupa mig i.

Annars är schacksäsongen slut för den här gången. En lärorik introduktion till "riktigt schack" (avser långpartierna), så skulle jag kunna sammanfatta min första "hela" schacksäsong. Tyvärr blev klubbdeltagandet mycket sporadiskt under våren, något som kanske bidragit till att min rating vid senaste räkningen sjunkit med 6 poäng till 1200. Kunde i alla fall vara med vid båda tillfällena för KM i blixt nu i maj (skrapade ihop blygsamma 3,5 poäng - men vann åtminstone ett parti mot en klubbkamrat rankad över 1500).

Nu blir det att lägga sig i hårdträning med chessmaster och börja ladda batterierna inför höstens turneringar.

Chess position trainer - ett nytt redskap i mitt schackgym!

Igår upptäckte och installerade jag "Chess Position Trainer" (hämtas - helt gratis - på www.chesspositiontrainer.com!). Nu ska jag äntligen få lite bättre struktur på - och förhoppningsvis bli betydligt bättre på att spela - min öppningsrepertoar. Dessutom kan programmet användas för träning av taktik, slutspel m.m. Jag planerar att skriva in "matt i ett" etc. - problem från Polgar: Chess. Programmet verkar vara en riktig guldgruva för schackträning!

En bok i taget från och med nu

Jag har insett att det bästa nog är att läsa EN schackbok åt gången - från pärm till pärm. Som Mehmet Gok skriver i sina träningsrekommendationer ("Train to become a strong chess player") på amazon.com:

... please do not jump from book to book before finishing the one at hand. Try to read your chess books cover to cover even if you find some of the concepts over your head. This point is crucial for advancing your chess understanding. Fragmented approach to chess learning is detrimental unless you are not Fischer.

Med detta kloka råd i åtanke - tillsammans med Dan Heismans bokrekommendationer - blir min fortsatta läsning som följer (EN bok åt gången!) troligen:

1. Wolff - The Complete idiot's guide to chess

2. Seirawan - Winning chess tactics

3. Seirawan - Winning chess strategies (när den införskaffats!)

4. Chernev - Logical Chess move by move

5. Hall - Träna schack med Jesper Hall

Däremot kommer jag att fortsätta lösa taktiska problem i Polgar - Chess och liknande problemsamlingar vid sidan av.

Slopar träningsprogrammet - Vägen blir målet med spelglädjen i fokus

Jag har tänkt om. Mitt "förbättringsinriktade" tänkande, med fokus på rating och heltäckande träningsprogram håller inte. Vilket är det viktigaste skälet för mig att spela schack? Svar: Glädjen och skönheten jag upplever i spelet. Samt kanske schackets karaktärsdanande funktion. Jag tror att desto mer jag fokuserar på att verkligen "täcka" alla aspekter av schackteori, för att höja min rating så fort som möjligt - med det som primärt mål - kommer jag inte bara att motverka en utveckling, utan riskerar dessutom att förlora glädjen med att spela någonstans på vägen.

Detsamma gäller öppningen: Om jag tycker att det är mer spännande och roligare att spela när jag provar nya - låt vara något mer avancerade eller komplexa - öppningar, är det väl det som är det väsentliga: Att ha roligt. Inte om jag spelar en öppning som bäddar för maximal utveckling som schackspelare.

Det enda verkligt eftersträvansvärda målet med mitt schackspelande måste åter bli vägen, partiet och spelet här och nu - inte det som ska komma om tio år och 400 ratingpoäng. Konsekvenserna av detta blir:

1. Jag avstår från mitt "Träningsprogram". Det ger alltför fragmentariska kunskaper, tynger ned schacket med för många "måsten".

2. Jag fortsätter med 6-20 taktiska övningar och ett parti/dag

3. Jag återgår till Heismans rekommendation att läsa The complete idiot's guide to chess av Wolff och göra "board vision"-övningar. Daglig läsning av allmänna schackprinciper och lösande av slutspelsstudie blir i mån av tid.

4. Jag utvidgar min öppningsrepertoar, spelar mer vad jag "känner" för - men fortsätter att slå upp Nunn's Chess Openings efter varje parti för att "stämma av".

5. Jag analyserar egna och andras partier i mån av tid.

Mitt första Tusenmanna - ett lärorikt stålbad

Jag läste någonstans att du lär dig 12 gånger så mycket av att förlora ett schackparti som att vinna ett. I så fall var gårdagen sannerligen lärorik - jag förlorade nämligen samtliga sex partier jag spelade i gruppspelet i "Tusenmanna" i Stockholms Stadshus igår. Vilket var väntat, med tanke på det motstånd som bjöds i min grupp. Bortsett från mig med mina 1206 i rating, hade de andra i min grupp över 14-, 16-, 17- och 20-hundra. Nu deltog jag främst för upplevelsen att få spela en schackturnering i stadshuset, fast någonstans hade jag väl ändå hoppats att få möta NÅGON nybörjare och ta NÅGON poäng (en remi åtminstone hade varit trevligt...). Men som sagt - ratingmässigt var det inget snack om saken. Den lägsta klassen, klass C, sträckte sig i år upp till 1799.

LÄRDOMAR efter turneringen:
- Träna mer med riktigt schackbräde inför OTB ("Over-the-board")-turneringar. Den här våren har det blivit väldigt lite schackspelande med riktigt bräde, jag har nästan UTESLUTANDE spelat på dator, vilket gjort att det kändes väldigt ovant att försöka överblicka positionen vid ett riktigt bräde. Jag satte bl a bort en pjäs och missade ett dam-löpar-"batteri" längs en diagonal.
- Träna mer mentalt. Vid partiet mot spelaren med 2000-rating, hamnade jag i en position där det var min tur och närmast omöjligt att hitta ett drag. Alla rutor tycktes garderade. Klockan tickade och tickade - och jag kände det som om jag hade fått en "blackout". Kunde inte alls koncentrera mig på att analysera positionen, utan upplevde bara en växande total mental blockering. Tiden gick och utan att ha fått ordning på tankebanorna drog jag slutligen - ett helt misslyckat drag! I synnerhet vid blixt- och snabbschack - men även vid vanliga partier - då du sitter öga mot öga med en motståndare är den psykiska påfrestningen mycket större än framför datorn. Något jag måste ta med i beräkningen och förbereda mig mycket mer på inför kommande turneringar. All teoretisk kunskap och taktikträning i världen hjälper inte om stressfaktorn vid tävlingstillfället gör att du ändå inte kan tänka klart.

Den slutsats jag kan dra efter drygt ett års klubbspel, med alldeles för få speltillfällen är att det jag behöver för att bli bättre vid OTB-spel är (förutom all schackträning på egen hand)...OTB-spel, OTB-spel och åter OTB-spel!